Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett Perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett Perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, är ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i åldersgruppen 10 år. Syftet var även att undersöka hur typiskt utvecklade 10-åriga barn, utan några strukturella eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. Medelåldern var 9:6 år. En bedömning av barnens förståelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-årsåldern har god förståelighet och velofarynxfunktion.

Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.         I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT).

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Ett vanligt förfarande i parapsykologiska s.k. ganzfeldexperiment är attmed hjälp av vitt brus, som spelas upp i hörlurar, försöka omslutaförsökspersoner i ett slags totalt och oföränderligt perceptuellttillstånd. I föreliggande studie undersöks konsekvenserna av attanvända vitt brus som bakgrundsljud. 30 försökspersoner har lyssnattill åtta ljudslingor innehållandes fyra typer av brus vid två olikaljudnivåer, för att sedan i ett enkätformulär uppskatta hur dessa ljudpåverkat dem. Resultatet visar på signifikanta effekter av så välbrustyp som amplitud, och dessutom en signifikant interaktionseffektdem emellan.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Denna studie syftar till att studera ordaccenter hos barn i förskoleålder med skånsk dialekt och språkstörning. I studien undersöks huruvida barnen har problem med ordaccenterna och i vilken utsträckning. Barnens yttranden bedöms perceptuellt av två lyssnargrupper och akustiskt som spektrogram, där jag tittat på grundtonskurvan. Svar söks också kring huruvida vissa ord är svårare att bedöma eller producera än andra ord och om lyssnargruppernas bedömningar skiljer sig åt.Inspelat material från 8 barn i åldrarna fyra år och åtta månader till sex år och fyra månader har presenterats för tio lyssnare. Bland de tio lyssnarna i perceptionsstudien ingick fem naiva och fem icke-naiva lyssnare.

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes.En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens.